Kammakargatan österut
En av favoritgatorna är Kammakargatan som börjar vid Johannes och slutar bortåt Torsgatan till. Det är en rak, men mycket kuperad gata. Den börjar högt och slutar lågt. Bilden är tagen från den sväng där Dalagatan möter Wallingatan.

Kammakargatan är väldigt mycket Agnes von Krusenstjerna. Angela och Petra von Pahlen bodde vintertid i huset Kammakargatan 4 och det är här Petra begår Ett stort fel före äktenskapet med Tage Ehrencreutz.

En av von Krusenstjernas noveller heter dessutom Delat rum på Kammakargatan. Agnes själv bodde under några år på Regeringsgatan, precis nedanför Johannes kyrkogård så man får anta att hon då och då strövade omkring i omgivningen.

Permalänk Publicerad 2008/08/23 17:31:53

Linné i Humlegården
Sommartid är Humlegården såpass grön att man kan gå omkring i parken utan att skymta husen på de gator som omger parken. I dess mitt står den gigantiska Linnéstatyn. Den är pampig, men peronligen föredrar jag statyn föreställandes Carl Wilhelm Scheele av John Börjeson. Den är så realistisk och hans pose är lagom avslappnad och nonchalant där han sitter på toppen av Floras kulle som för övrigt är en av de finaste platsrna i stan, inte minst på våren när scillan täcker hela slänten ned mot Sturegatan.

Permalänk Publicerad 2008/08/23 17:21:10

Ån som slingrar sig fram
Det är visserligen en å, men vi har aldrig sagt något annat än älven. Kanske säger det mer om oss än om ån.

I mjuka svängar slingar den sig fram längs med skog och åkermark. En och annan tomt är tjusigt belägen på en liten höjd ovanför dess vattenyta. På våren brusar den en smula och är fylld till brädden, på sommaren flyter den mer stillsamt.

För hundra år sedan fanns fortfarande resterna av sågverksdammen kvar och då orsakade den lilla ån stora översvämningar längre upp i grannbyn. I mitten av förra seklet tog man så dynamiten till hjälp och sedan dess har framfarten varit tämligen blygsam och det är bara tysta sommarnätter som man kan höra den porla.

Permalänk Publicerad 2008/08/18 21:08:13

Så fint som vore det i kyrkan
Ni anar inte hur varm det var i Bygdiljum denna strålande julidag. Ansatta av värmen, promenerade vi backen upp mot den gamla träkyrkan vars färgsättning i grått och en roströdrosa nyans stod fint mot den frodiga grönskan som gav en viss svalka när vi besegrat motlutet.

Bakom kyrkan låg kyrkogården där generation efter generation så småningom möts och där vita keramikduvor, rosor och lobelior förskönar de solida stenarna med sin sirliga guldtext. Vackert, sorgligt och oundvikligt

Landsbygdsromantiken är både solvarma sommardagar som aldrig tar slut och mörka vinterdagar när kylan är en jätte och ljuset är en lus. Och vad illustrerar den glesa bygden bättre än en tickande köksklocka i ett nästan övergivet gammalt hus? Men det finns ett annat alternativ; Recording GBS som för första gången sjunger om en Enemy Within.

Och vet ni: om drygt två månader får ni höra det tidiga 2000-talets allra vackraste melodi som lägger alla bitar på plats i den landsbygdsmosaik som så försynt vuxit fram, men som nu kraftfullt och stilla som de norrländska älvarna ej längre står att hejda.

Permalänk Publicerad 2008/08/18 19:56:01

Trädgårdsgatan
På Trädgårdsgatan levde under många år min mors farbrors änka i ett litet trähus. Märkligt nog, står det gamla uthuset fortfarande kvar omgiven av prunknande grönska. Kutymen i norrländska städer är annars att utplåna alla spår av idyllisk småstad, men ibland görs undantag.

Permalänk Publicerad 2008/08/17 22:07:16

Byarundan
Hur många gånger har jag inte cyklat denna gamla smala byaväg som går en rektangel runt byn. En smal å slingrar sig fram och korsar vägen på båda kortsidorna. En tredje bro, är belägen vid den lilla knorr som vägen till tant Ronny utgör. Hon bor så att säga lite vid sidan om.

Byavägen är till hälften smal och ålderdomlig och kantad med allt från åkerbärsplantor till rallarros. Vid en sten, har en rödvinbärsbuske slagit sig ned och där har den stått så länge jag minns. Ett parti av vägen går genom skogen och där skymtar myrmark som ibland glänser av fullmogna hjortron i början av augusti.

Varje sommar, i alla år, har det varit en vana att cykla byarundan. Kanske för att motionera en smula, men mest för att njuta av den vackra naturen eller för att stanna till hos någon granne och prata lite.

Permalänk Publicerad 2008/08/17 20:52:39

Pommes frites-fabriken i grannbyn
Farbror Danne i grannbyn var för läge sedan bonde, men gav sig så småningom på potatisodling. Mot sluet av 50-talet var pommes frites det nya heta och affärsman som han var, startade han raskt en fabrik i Norrbottensgårdens källare och anställde sedan traktens tanter för att sköta ruljansen.

Och som det kokades pommes frites! Ruljansen gick i treskift för att i viss mån möta efterfrågan. Verksamheten pågick till slutet av 60-talet, då var inte lägre friterad potatis lika unikt och farbror Danne valde att lägga ner tillverkningen istället för att bygga en större, och för tiden mer lönsam, anläggning. Istället slog han sig på bärodling.

Nu är han sedan många år pensionär, men jobbar fortfarande på gården, som hans son övertagit. Han och hans mycket kunniga fru är goda exempel på den arbetsamma och bildade jordbrukarklass som dominerade livet i byarna från 50-talet fram till för ett par decennier sedan. Det är en era som är på väg att gå i graven, tyvärr.

Permalänk Publicerad 2008/08/16 20:10:35

Mer från Sikfors
Ännu en bild från Sikfors och denna är tagen från bilvägen som går över dammluckorna. Den gamla järnvägsbron dominerar vyn och är mycket stilig.

Permalänk Publicerad 2008/08/14 20:05:34

Forsen i Rickleån
En dag lät jag fotografera mig i vildmarken. Här poserar jag vid forsen precis innan Rickleåns utlopp i havet. Det var en vacker omgivning med stora stenhällar som täcktes med mossa och lav i alla upptänkliga färger. Naturen har då en föredömlig förmåga att göra omgivningen trivsam; aldrig blir där vulgärt och smaklöst men trots detta är variationerna oändliga och underbara.

Permalänk Publicerad 2008/08/13 19:58:39

Ger du dig
Annika Norlin och Lovisa Nyströms Ger du dig tillhörde höjdpunkterna på Gravmarksfestivalen. Tyvärr strejkade dragspelet efter en låt, men innan dess hann jag med att ta en bild.

Permalänk Publicerad 2008/08/11 22:02:16

Cocoanut Groove
Fin och romantisk pop med ett ungt band. Det lät bättre än man skulle kunna tro och jag tror och hoppas att det skall gå bra för dem i framtiden.

Permalänk Publicerad 2008/08/10 22:00:51

Pelles digitala musikprojekt
En av mina favoriter under festivalen var Pelles digitala musikprojekt. Enkel, men effektfull produktion och en röst, som i låt nummer två grep tag om hjärtat. Detta vill vi höra mer av.

Permalänk Publicerad 2008/08/09 17:57:15

Jag går på Gravmarksfestival!
Det är knappt jag känner igen mig själv (imaginär fetma), men nu är jag iallfall på Gravmarksfestivalen och solen skiner och allt är bra. Ja, jag har ett glas vin i handen, men det är inte mitt (det ställde jag någon annanstans). En trevlig accessoar är godishalsbandet i alla upptänkliga färger.

Permalänk Publicerad 2008/08/08 11:54:42

Mitt hus
När restskatten är betald, kan jag förhoppningsvis unna mig denna tjusiga gård!

Till höger finns en stor sal, till vänster kök och kammare. I mitten, bakom entrén, ligger farstukammaren. Det är en variant på den klassiska parstugan. Att huset är utrustat med frontespis, gör det verkligen inte sämre!

Permalänk Publicerad 2008/08/08 11:51:46

Kapellet
I Seklernas by finns inte bara en GBS, utan även ett Kapell. En varm och solig dag, lät GBS (mig) polaroidfotografera det och det blev mycket vackert.

Permalänk Publicerad 2008/08/07 21:49:03

Jesus på korset
På kyrkogården i Bygdsiljum mötte oss en märklig syn. Jag är glad, att jag hade min polaroidkamera med mig, för den ljuger inte.

Permalänk Publicerad 2008/08/06 15:47:08

Solsemester i glesbygden, del 10
Nätter i glesbygden kan antingen vara som på bilden, dvs näst in till tropiska där träden avtecknar sig mot den ljusa hilmen, eller så bryter helvetet lös. Det senare hände en natt när himlens skyar öppnade sig; träden kämpade förtvivlat för att hålla sig upprätta och den mörka omgivningen upplystes av kraftiga blixtar. Lika obehagligt som oemotståndligt kraftfullt.

Dagen efter ovädret kändes det som sommaren tagit slut, ty det var mycket kallt och höst i luften. I jordgubbslandet låg en stor björk och på gårdsplanen låg trädgårdsmöbler och damunderkläder. Kanske var det dagen efter syndafallet för luften var hög, ren och klar.

Permalänk Publicerad 2008/08/06 14:41:30

Sikfors
I Sikfors finns ett mindre vattenkraftverk och på bilden ser ni en byggnad som hör till den gamla anläggningen. Bilen är tagen efter fallet där vattnet rinner stillsamt och stränderna ligger öde efter regleringen. Lik förbannat är det tjusigt värre.

Permalänk Publicerad 2008/08/05 21:38:14

Storforsens döda fall
Nog är det vackert alltid, Storforsens döda fall. Den storvulna norrländska naturen i bakgrunden gör också sitt till för att öka platsen charm.

Permalänk Publicerad 2008/08/04 21:31:59

Bruksdammen en tidig morgon
Den dag Mjölnarhustrun hittades död i visthusboden lyste solen varmt och klart redan vid femtiden på morgonen. Längre upp längst med ån, låg fortfarande dimman i lätta sjok men den jagades snart bort av solens heta strålar. Lika vackert var det den morgon då jag helt glömt bort att lägga mig och därför fick mig en outsägligt vacker gryning till livs. Det var alldeles tyst och stilla; bruket och Mjölnargården badade i ljus och endast fågelkvittret hördes ljuda över det spegelblanka vattnet i dammen.

Permalänk Publicerad 2008/07/23 19:56:33

Fiske i Hällestadsån
Visst nappar det i Hällestadsån! Fabrikör Ståhlbom som är en van fritidsfiskare, får alltsom oftast de största av gäddor på kroken. Denna soliga julikväll var det dock något som störde fiskelyckan, och han fick tomhänt återvända hem till Mjölnargården.

Permalänk Publicerad 2008/07/22 19:52:21

Mjölnargården
Naturskönt beläget vid dammen i Borrgård ligger den gamla Mjölnargården. Som av en slump, har jag kommit över Mjölnarhustruns omtalade recept på kroppkakor.

Tag lämplig mängd kokt potatis som fått ligga till sig sedan gårdagen, pressa den och blanda med ett par ägg och vetemjöl. Tillsätt lite svartpeppar. Fyll med knaperstekt fläsk och lök. Låt koka i saltat vatten tills dess de flyter upp. Servera med smör och lingon.

En dag hittades Mjölnarhustrun död i sin visthusbod. Många tisslade och tasslade och den allmänna uppfattningen var att hon bragts om livet, för att hennes make börjat pokulera med ett annat fruntimmer i byn. Denna eventuella romans, fick dock ett snabbt slut när mjölnaren fastnade i skovelhjulet vid sin egen kvarn och helt förvandlades till mos. Mjölnarhustrun hörs ibland spöka i krypgrunden under huset så kanske är det där, och inte i visthusboden, som man bör söka efter förklaringen till dessa ruskigheter.

Permalänk Publicerad 2008/07/21 21:04:54

Borggårds bruk
I trakterna av Finspång, vid Hällestadsån, ligger Borggårds bruk. Fabriksbyggnaden är en mycket stram och stilig historia som i stor utsträckning bevarat sin exteriör. Strama putsade fasader med stora järnfönster kompletteras med en och annan modernare byggnadskropp och accentueras med rödmålade sekelskiftesbyggnader. Det är mycket vackert.

Den gamla dammen är fortfarande i bruk, men stängjärnshammaren har inte dunkat på flera hundra år, istället är det brukets elturbiner som drivs av den lilla Hällestadsån. Vid dammens ena sida ligger den gamla Mjölnargården, där den en gång i tiden så välkända mjölnarhustrun framlevde sina dagar. Det sägs, att hennes kroppkakor var de godaste i hela Östergötland.

Permalänk Publicerad 2008/07/20 20:53:17

Industrimark i Hjorthagen
Där tunnelbanan passerar Lidingövägen mellan Gärdet och Ropsten, finns ett litet område med några kontorshus som sett bättre dagar. Här står alltid risiga bilar eller rena rama vraken parkerade och ibland hörs hög musik från något öppet fönster. Av någon outgrundlig anledning står här även en gul postlåda. Den ser helt malplacerad ut.

Fortsätter man promenaden, hamnar man så småningom i Abessinien, den gamla arbetarstadsdelen med sina långa rader av 30-talshus. Det är vackra hus; mycket enkla och nästan helt identiska med släta fasader där fönstren ligger helt i liv med fasaden. Vädringsbalkongerna är placerade så att de samtidigt tjänar som tak över entréerna. Ta bussen dit och titta själva, linje 55. En tidig morgon vaknade jag själv där ute. Det var i december, snön hade fallit och klockan var 6 på morgonen och jag hade somnat på bussen. Något yr och omtumlad, promenerade jag hem i den djupa snön.

Permalänk Publicerad 2008/07/11 15:41:07

Tunnan
Hemma hade vi en liten bergknalle som av någon anledning fick apterats till soptipp för uttjänta, mer skrymmande ting. Här stod en gammal järnspis, resterna av urgammal kopiator från tidigt 60-tal och diverse annan bråte. Här låg också i min barndom en gammal tunna i trä om sett sina bästa dagar. Den ligger fortfarande kvar, men nu har den så smått börjat förmultna och påminner mer om en ruin än något annat. Den är mycket vacker, men om 20 år, är den nog helt förvandlat till mull.

Permalänk Publicerad 2008/07/08 20:19:16

Villa i park som jag vill ha
Ett syftningsfel. Det är villan jag vill åt. En villa helt i min stil, möjligtvis bortsett från färgen, ty gult hör inte till mina favoritfärger. Stenkorsfönster är jag också svag för och bruket av natursten och puts. Kanske är den i största laget, men i värsta fall få jag hyra ut.

Tinnar och torn har den också och en helt underbar uteplats under hörntornets väldiga kupol. Som i ett ekotempel kan man sitta och dricka sin Pimms heta sommardagar.

Permalänk Publicerad 2008/06/30 13:34:15

Den blå rabatten på Djurgården
Jag fann den vackraste av parker häromkvällen. Det var en öppen plats som omgavs av träd och ett flertal rabatter. Varje rabatt hade sin färg och detta är den blå. Solen var på väg ner och turisterna hade tröttnat för dagen så jag tog fram kameran och började fotografera. Sedan promenerade jag belåten Narvavägen hemåt.

Permalänk Publicerad 2008/06/28 15:30:34

Skymning över norrlandsån
Klockan börjar gå mot tio, men det är fortfarande ljust ute och solen lyser över trädtopparna, men i skuggan av träden är det skymning över ån. Vattnet flyer helt stilla fram genom landskapet och det är helt tyst ute. Inte ens en bil paserar i närheten.

Permalänk Publicerad 2008/06/27 19:39:24

Den vackra dalen i bleka färger
Den här bilden tog jag en rent förskräckligt vacker kväll när solen glittrade i träden som precis höll på att torka efter regnet. Naturen är verkligen något extra i dessa trakter. Även på vintern när snön ligger tung.

Ibland på sommaren, regnar det bara på ena sidan av ån. Det är mycket märkligt, men vackert.

Permalänk Publicerad 2008/06/25 19:36:52

Den representativa kvalitetsbilen
från General Motors här på bild i glesbygden. I bakgrunden diverse järnskrot som gör sig bra i den frodiga grönskan. Till höger en gammal altunna som användes för att gödsla åkrarna med (den flytande restprodukten från korna).

Permalänk Publicerad 2008/06/23 19:33:52

Tant Ronny blir polaroidfotograferad
Mycket motvilligt gör en vardagsklädd tant Ronny sin debut på polaroidfilm. I bakgrunden symtar vi hennes fina rabatt med bla mängder av pioner. Ogräs saknas helt. Hon hävdar bestämt att hon inte ägnar tid åt att rensa i rabatten; något som direkt motsägs av det faktum att hon upprepade gånger böjer sig ner för att ta bort några objuda gäster. Hon sakanr inte energi, trots att hon närmar sig de nittio.

Permalänk Publicerad 2008/06/23 19:23:38

Glesbygdssyster ur fokus
Bilderna blir i regel för ljusa med min kamera, men denna gång försvann praktiskt taget motivet för att istället lämna plats åt den skira grönskan vid gamla galgbacken i krokarna av Globen.

Permalänk Publicerad 2008/06/11 22:05:54

Sommarhetta på Djurgården
Sommarens hittils bästa bild tog jag i lördags vid ett hus vid Djurgårdsbrunnskanalen. Gröna kläder framför en grön vägg. De gröna färgerna har på polaroidfilmen helt ändrat karaktär och det hela blev mycket lyckat.

Temperaturen var hög, men längst med kanalen var svalkan behaglig. Värre var det när vi lite senare korsade Gärdesfältet; där gasade solen och inga träd svalkade. Längs med vägen stod människor och applåderade och drack öl och rökte cigaretter; det var ett stort sportevenemang som gick av stapeln. Förskräckligt. Vi gick hem och blandade till en god och svalkande bål.

Permalänk Publicerad 2008/06/01 11:21:54

Syrener i polaroidfärg
Syrener i maj. Det vackraste som finns.


Permalänk Publicerad 2008/06/01 11:11:33

Den norska ambassaden
Märkligt nog är detta Norska ambassaden; det hade jag inte anat. Det är en mycket stilig byggnad med en fantastisk trädgård som är både generös och lummig. Notera även de stora, uppglasade fasaderna.

Området bakom Radiohuset är en smula avskilt och här finn en hel del fina hus. Jag fann ytterligare en tjusig anläggning, men här hade fastighetsägaren mha ett smaklöst fönsteryte, förstört en annars utmärkt byggnad.

Permalänk Publicerad 2008/05/22 22:49:51

Kampementsbadet
Som en oas i ena hörnet av Gärdets sportfält ligger Kampementsbadet, en gammal badanläggning som påminner om de anläggningar som jag besökte när jag var liten på 70-talet. Det är en mycket fin byggnad med en liten pool, en lekplats och några syréner samt en lustig klätterställning som syns i bildens mitt. Dylika måste ha varit tidens melodi, för jag minns många från min uppväxt och i Tessinparken inte långt därifrån finns det fina Ägget av Egon Möller-Nielsen (50-tal?).

Permalänk Publicerad 2008/05/21 21:18:21

Gärdesfältet och Kaknäs
Uppe från Kampementsplatån har man en vacker vy över Gärdets sportfält och Kaknäsområdet. På bilden ovan ser man både husen på Sandhamnsgatan, Kaknästornet samt en skärva av Kungliga Borgen. Till höger i bilden ligger Tekniska och Sjöhistoriska.

Sommaren 1996 gick jag varje morgon över fältet. En gång låg dimman tät, så tät att jag inte såg mer än en meter framför mig, vilket inte hindrade mig från att gå rakt in i det ogenomträngliga. Det är bara att erkänna att det var en smula kusligt och jag undrade om jag verkligen skulle komma ut på andra sidan, ungefär vid Kampementsbadet. Mycket riktigt; dimman lättade och jag stod på Sandhamnsgatan en upplevelse rikare.

Permalänk Publicerad 2008/05/21 21:15:44

Askrikegatans pelargång
De flesta av husen på Askrikegatan står delvis på pelare, en dekorativ detalj som verkligen gör sig i kombination med de låga husen. Här en bild på den pelargång som går längs med södra och västra fasaden på ett av de hus som ligger åt Värtavägen till.

Permalänk Publicerad 2008/05/11 18:45:10

Drottningholm i vårhettan
Den varmaste av dagar tillbringades på Drottningholm. Vad där var fint och hur behagligt var det inte i de svala och skuggiga rummen tack vara tjocka stenväggar och fördragna gardiner. Inget är väl mer sommar än att unna sig lyxen att njuta av sol och värme inomhus.

Drottningholm är ett vackert slott, såväl inomhus som utomhus. Överhuvudtaget är det fint att se gamla miljöer som är välbevarade, men med patina. Här och där har färg flagnat, fyllningar spruckit och färgen bleknat. Sådan lyx består man sig sällan med i verkligheten; ty där är renoveringsivern alltför stor och det genomtråkigt perfekta dominerar. Det är lätt att föreställa sig alla gamla Östermalmsvåningars charm, om de behandlats med sama pietet som våra svenska slott.

Permalänk Publicerad 2008/05/11 13:40:44

Bil i vårgrönska
Ute vid Kaknäs är det sommartid mycket vackert och dessutom lantligt. Jag parkerade bilen vid vägkanten och åt en smörgås och drack lite kaffe och passade sedan på att fotografera bilen och vårgrönskan.

Permalänk Publicerad 2008/05/04 17:40:48

Fordfabriken
Polaroidsafari per bil i vårvärmen och jag hamnade vid Fordfabriken i Frihamnen. Byggnaden är mycket vacker med sina vita puts och sina stora fönsterpartier i järn ocg glas. Nu när solen börjat värma, skyddas arbetsplatserna av väldiga markiser i olika nyanser av grönt vilket är väldigt snyggt.

I Fordfabriken sattes en gång i tiden amerikanska Fordbilar samman. Då var det billigare att ta in bilarna i delar (skatt, tull) vilket gjorde det lönsamt med svensk montering. På köpet blev kvalitén bättre. Ford var, precis som Chevrolet och Plymouth, de billigaste amerikanska bilmärkena från de tre stora: GM, FoMoCo och Chrysler. Dessa bilar hade en rätt usel finish med svenska mått mätt, vilket fick till följd att man ofta lackerade om importerade bilar. Problem av denna art, slapp man med den på 30-talet nya sammansättningsfabriken.

Permalänk Publicerad 2008/05/04 17:31:30

Karlaplan en kväll i april
Som bekant var vårvärmen på besök i förra veckan. En vardagskväll när det precis börjat skymma, tog jag denna bild av Karlaplansfontänen med Karlavägen västerut i fonden. Vackert är bara förnamnet.

Det tornprydda hörnhuset, Karlavägen 87, är en fin byggnad. Våningarna 2 tr upp har inga vanliga fönster, utan bara franska dito. Man kan lätt föreställa sig känslan av att vandra runt i de stora rummen och titta ut över Karlaplan och Narvavägen när solen är på väg ner. Ungefär där detta hus står, låg en gång i tiden gamla Veterinärinstitutet, innan det flyttade ut till Frescati. För er som inte visste, eller är för unga.

Permalänk Publicerad 2008/04/28 7:45:37

Skymning vid vändplatsen
Där gatan vid mitt hus tar slut, tar den vackra utsikten vid. Jag har många gånger undrat hur det kom sig att just min gata har en så förnämlig placering, men kanske var någon på mycket gott humör när de nya riktlinjerna för Smedsbacken drogs upp i mitten av 30-talet. Ursprungligen var tanken att även vi här uppe på berget skulle få tjocka huslameller, precis som nere vid parken, men så blev det alltså inte. Istället fick vi höga punkthus och en bedårande utsikt från staketet vid vändplanen.

Allra vackrast är det när det skymmer och solen försvinner bakom vattentornet i Lill-jansskogen, lämnandes en orangefärgad himmel bakom sig. Eftersom bilden är tagen i motljus, blir de omgivande husen och träden i mitten endast skuggor. Till vänster i bild ser man rakt genom hörnfönstren i de enkla HSB-husen där lägenheterna saknar öppna spisar. Trots denna arkitekternas rejäla fadäs, är det bara att konstatera att utsikten inte är att klaga på.

Permalänk Publicerad 2008/04/22 18:19:34

Landsortsfiket i Frihamnen
I Frihamnen ligger en gammal eternitkåk från 50-talet som av allt att dömma apterats till någon form av caférörelse. På förmiddagarna passerar här överförfriskade tredje klassens finska turister med en öl i ena handen och en blondin i den andra. En företeelse som verkar en smula kontinentalt i sin banala tarvlighet.

På sommaren när solen gassar, kan man unna sig en glass eller en läsk och studera folklivet i hamnområdet. På parkeringen inill, står ofta en svart Volvo PV av årsmodell 1964 eller 1965 och smälter in i den gamla folkhemsidyllen. Jag är ganska så fäst vid denna plats.

Permalänk Publicerad 2008/04/21 15:29:21

Jacobs kyrka i vårsol
Den här bilden blev bra. Ljuset och trädet som verkligen skimrar liksom bilden vore tredimensionell. Det är ett träd i lövsprickningen bredvid syns Jacobs kyrka. Bilden är tagen från den smala Västra trädgårdsgatan, en gata som fram till början av 20-talet var en riktig idyll. Där numera Kreugers Tändstickspalats ligger, låg en gång i tiden De Geerska huset. Hela gatan var på den tiden full av gamla privatpalats och paradvåningar. Numera är där mest bara kontor.

De Geerska huset, bestod egentligen av två hus, Västra Trädgårdsgatan 15 A och B som var fideikomiss tillsammans med den trädgård som låg tvärs över gatan och gav husets invånare en strålande vy över Kungsträdgården. När tomtpriserna sköt i höjden, såldes fastigheterna och Kreuger byggde sitt magnifika kontorspalats. Jag har jobbat i det huset en tid, och det måste erkännas att inredningen på representationsvåningen är av högsta klass.

Permalänk Publicerad 2008/04/20 18:08:52

Det börjar grönska i Diplomatstaden
Tänk, vad flott det måste ha varit i Diplomatstaden en gång på 20-talet! Läser man Svenska hem i ord och i bilder, händer det att man möts av en och annan villainteriör från detta utmärkta område. Terasserna med utsikten över kanalen; de väl tilltagna sällskapsytorna; de påkostade materialvalen. Allt är av första klass.

Permalänk Publicerad 2008/04/20 18:01:03

Gärdets japanska körsbärsträd
Mellan några av huslamellerna vid Tessinparken växer ett par japanska körsbärsträd som trots de kalla dagarna slagit ut i full blom. De blekrosa blommorna har ungefär likadan kulör som ett av husen till höger och är mycket vackra. Gärdeskåkarna gör sig överlag bra innan lövsprickningen; deras kolossala format framträder lika tydligt som på bilderna från mitten av 30-talet, innan alla träd växt till sig och bäddat in området i en idyllisk grönska.

Bilden blev lite blek och överexponerad; jag kunde ha justerat ner exponeneringen, men det krävs erfarenhet när man fotograferar i kallt väder.

Permalänk Publicerad 2008/04/20 12:24:31

Repris: Darn that dream
Den bästa versionen och den minst sorgliga av dem alla är Mildred Baileys när hon sjunger med Benny Goodmans orkester runt 1940. Chet Bakers är inte så dum den heller och man får på köpet en viss Underbara kvinnor vid vattnet-romantik, men ändå.

Darn that dream
And bless it too
Without that dream I never have you
But it haunts me and it won't come true
Oh, darn that dream

Lyssna på Mildred Baileys Darn that dream och lyssna på texten. Lika fin som Time on my hands. Det är en speciell, otidsenlig, genre som jag älskar. Och jag är glad att det inte kommer några fåniga nytillskott.

Permalänk Publicerad 2008/04/03 10:49:56

Morgonpromenad på tomma gator
Det var en grå och fuktig morgon och det hade regnat under natten. Trots att solen inte sken, fanns ändå det där förhoppningsfulla i luften som skvallrar om att solen gör dig redo bakom molnen. Det är ljuset som skvallar om det.

När jag vek av från Nybrogatan in på Östermalmsgatan bröt några solstrålar fram genom molnen alldeles bakom mig. Fasaderna fick liv och i fonden syntes Engelbrektskyrans torn, lätt insvept i dimmorna. Jag backade några steg, ställde mig halvvägs ut i gatan, tog fram polaroidkameran och knäppte av.

Jag har kommit fram till att charmen med dessa bilder är att de avbildar verkligheten mer i stil med hur jag uppfattar den och det är underbart, ty jag kan inte teckna, inte omsätta det jag ser inom mig till en skiss. Det är något jag saknar. Jag tror inte att jag han lära mig det heller, så jag får fortsätta fotografera.

På väg hem tog jag en annan väg och smög mig upp bakom kyrkan och hittade en fantastisk vy där den mäktiga byggnaden tornade upp sig mitt i bostadsgatan. Det är praktfulla fastigheter i Lärkstan, det tycker jag, även om just det tidiga 1900-talet inte ligger mig närmast hjärtat.

Kvarteren däromkring är på ett sätt rätt så anomyma. På Rigagatan finns det dock litterära kopplingar; där bodde Maude i Klas Östergrens Gentlemän. Fär många år sedan brukade jag då och då ta trapporna från Karlavägen upp till kyrkan och beundra utsikten. Särskilt vackert var det på vintern vid snö.

Det är ändå bra fint, att man på sin morgonpromenad kan uppleva den vackra vardagen. jag är priviligerad, ty omgivningarna är vackra, men det handlar också om att kunna se och uppskatta det som finns omkring en och att kunna fantisera och skapa liv i de stumma fasaderna. Det är härligt att bara gå och drömma sig bort. Att flanera.

Permalänk Publicerad 2008/04/02 18:34:35

På polaroidsafari i vårkylan
Jag har äntligen köpt film till min Colorpack II-kamera. Polaroidfilm är inte billigt och snart tillverkas den inte ens. Det gäller således att passa på innan filmen tar slut och när man är stadd vid kassa. Vid temperaturer under 18 grader skall filmen framkallas i cold clip, dvs man värmer upp två metallskivor mot kroppen och låter sedan bilden framkalla mellan de ljumma plattorna i 60 sekunder.

Kombinationen kyla, skymning och grått väder är inte lysande. När den varma sommarsolen börja sjunka, kan bilderna bli helt fantastiska, nu blir de lätt mycket grå. Här ser ni en av byggnaderna vid Gasklockorna i Hjorthagen. Då exponeringstiden blev lång och jag rörde kameran blev resultatet mycket speciellt. Även skärpan och färgerna är undermåliga. Dock inte utan viss charm.

Jag begav mig också ut för att fota Lotten von Kraemers gamla villa på Villagatan. Tyvärr stod där några fula bilar framför, så det blev ingen bild tagen. Istället fann jag en fin bakgårdsvy som blev kvalitestmässigt mycket bra. Lite bleka färger, men skarp; precis som jag vill ha det.

Här kan man läsa mer om Polaroidfilm och -kameror. Min kamera ser ungefär ut som Square Shooter 2 och använder sk. packfilm. Varje bild dras fram manuellt efter exponeringen och framkallas i 60 s och sedan skiljs bilden från negativet genom att dessa dras isär.

Permalänk Publicerad 2008/03/31 19:59:27

En eld som skall tändas för våren

Efter en dag i trädgården samlas alla nere vid vattnet för att låta allt gammalt torrt brinna. Ljuset från elden speglas i vattnet och röken virvlar runt och sveper in än den ena, än den andra. Det är vår i luften, men kvällen är kall.

När man inte fotograferar med blixt och använder gammal utrustning, som i denna bildsvit, blir resultatet drömskt och man kan tro att det rör sig om minnen från en annan era. Samtliga bilder är tagna under 2000-talets allra första år av en glad amatör (jag har aldrig varit särskilt bra på att fotografera och flera av bilderna är dessutom inte ens tagna av mig). Nu är kameran trasig och filmtypen utgången. Punkt.

Permalänk Publicerad 2008/03/07 16:19:49

Den gamla villan var som Saltkråkan

Ute i nästan skärgården ligger villa Carbonara som är en bedagad och omodern byggnad från seklets början. Här finns el, men där tar det slut med nutidsbekvämligheterna. Taket läcker desutom, åtminstone gjorde det det en gång i tiden. Framför huset växte äppelträd och en hängmatta fanns för den trötte.

Glasverandan var en fin matsal. Från fönstren såg man ut ner över vattnet och den alltmer tilltagande skymningen. Slutligen kom den tidpunkt, när endast det vita går att urskilja och då var det dags att sjunka ner på fällen framför brasan och dricka mer vin.

Permalänk Publicerad 2008/03/07 7:53:04

Den gång jag ville bli av solen brun

Här har vi än en gång de fina silversolglasögonen från 70-talet. Det var som sagt den sommar jag var brunbränd och grann. Försommaren hade jag tillbringat i gräset läsandes Fröknarna von Pahlen och sådant ger ju resultat, ty sviten består av 7 volymer, den ena delikatare än den andra.

Strax innan hade jag klippt av de långa lockar som föranlett en dam i tvättstugan att fråga mig om jag möjligtvis brukade lägga mitt hår på spolar. Jag som vanligtvis sover med keps bara för att få håret rakt.

Permalänk Publicerad 2008/03/06 16:44:52

Med KAK:s bilatlas i handskfacket

Vid bilfärd på okänd ort, är en vettig bilkarta att rekommendera. Min är från 1969 och innehåller många fina vägar som knappt är farbara längre, men det ökar ju bara bilturens charm.

I somras färdades jag 7 mil genom de mörka skogarna på gränsen mellan Värmland och Dalarna. Här låg husen på flera mils avstånd och vägen var ungefär lika bred som bilen. Än mer speciell var den lilla skogsväg i Bergslagen där växtligheten helt skymde sikten och där bilen klöv sig en väg genom allt det täta, gröna. Då tvivlade jag verkligen att det fanns en väg tillbaka.

Permalänk Publicerad 2008/03/06 6:34:11

Som varmt konstläder mot min hud

Inget är så hett som varm galonklädsel, en stekhet dag mitt i högsommaren. När materialet blir riktigt varmt känner man sig helt omfamnad, innesluten av allt det varma, det heta.

Tål man inte med värmen, kliver man ur bilen och sätter sig på motorhuven och låter brisen svepa in. När temperaturen blir den rätta, låter man sig åter inneslutas i den varma förarstolen och åker vidare.

Permalänk Publicerad 2008/03/05 15:40:40

Solglasögonen och fransktröjan

En gång var det en fransk fest i källaren på Birger Jarlsgatan. Jag har glömt vad stället heter, men det ligger precis norr om Spyan. PÅ gården hängde några fina Pernod-tröjor. En tog jag med mig hem.

I en affär på Odengatan hittade jag ett par silverglänsande solglasögon som påminner om dem som Francoise Hardy bär på en av bilderna till skivan Ma jeunesse fout le camp.

Vid en en övergiven gammal bunker kom dessa ting helt till sin rätt. Det är några år sedan nu, men både tröjan och glasögonen har jag kvar. Det var för övrigt en sommaren då jag unnade mig en svensktillverkad rivierasolbränna. Pigment saknas inte i min annars så bleka kropp.

Permalänk Publicerad 2008/03/04 16:18:57

När endast det vita går att urskilja

När solen gått ner och mörkret lagt sig finns det några korta minuter när det enda man ser är det vita, blanka. Det är väldigt vackert. Det händer att jag då öppnar bildörrarna så att Grandprixen står där i all sin glans som en stor glänsande vit fågel som gör sig beredd att lyfta och sväva bort i den annalkande natten. Då tänker jag på Underbara kvinnor vid vattnet och Gabbes stora vita amerikanska fågel.

Permalänk Publicerad 2008/03/04 8:12:11

Det är underbarast när det skymmer

Vid en liten sörmländsk sjö gick solen till sist ned och himlen färgades alldeles rosablå. Det var tyst så när som på de svaga billjuden som kom från den lilla tresiffriga vägen en bit därifrån. Tystnaden avbröts då och då av att en grammofonskiva spelades på den portabla philipsapparaten. En eld sprakade framför tältet och det var en ljum kväll i juli.

Då och då bör man unna sig en campingtur. Det behöver inte vara så långt bort och det räcker med en natt, men det kan likväl bli en resa som kommer att stanna kvar i minnet.

Permalänk Publicerad 2008/03/03 18:35:07

Den vackraste bilden på raukarna

Den här bilden är så väldigt fin. Det är något rent ut rivieraaktigt över den karga naturen på Fårö. Vädret var den gången allt annat än bra och sommarvärmen var ställd på kallt men likväl var allt dånande vackert.

Jag kommer fortfarande ihåg den av fukt mättade luften som påminde om en blomsprutas fina vattendimma. Doften av hav och doften av den våta luften förenades i en sällsam blandning. Hade vädret istället varit soligt och varmt hade jag mötts av lukten från varm sten och sand. Men nu var det som sagt ett uselt sommarväder den dagen.

Permalänk Publicerad 2008/03/03 8:32:08

Att förflytta sig i både tid och rum

Förutom att resa per tåg, är bilfärder något jag verkligen uppskattar och nu menar jag inte köer eller motorväger i och utanför Stockholm city. Nej, jag menar landsvägar på landsorten. Långa sträckor med bara skog; mindre samhällen eller byar som med möda håller sig vid liv; storartade naturscenerier i stil med höga kustens vatten, berg och dalar samt vägar som går rakt igenom vår bördiga jordbruksmark.

Förflyttning i bil innebär inte bara den rent fysiska resan från en punkt till en annan. Inne i fordonets ombonade kupé råder en speciell atmosfär som i sig är en annan värld. Här är man isolerad från utsidan. Lukterna, musiken och intrycken från världen utanför skapar, ja gör en mottaglig för intryck som annars gått en spårlöst förbi. Kupéen är ett slags drivhus där fantasin och drömamrna frodas.

På bilden ovan befinner jag mig i de gula rapsfälten i Skåne. Något vackrare får man leta efter. Att färdas i ett stort vitt rymdskepp genom de oändliga skånska åkrarna var en verklig upplevelse. Det var först när bildörrarna öppnades som jag förstod att det verkligen rörde sig om vår vackra svenska natur. Där inne var allt som i en film, rentutav som en musikal där jag bara väntade på att en gammal rostig plåtgubbe skolle komma sättandes.

Permalänk Publicerad 2008/03/02 17:48:48

1

Kontakta Rävjägarn